Hej! Jag heter Pia Graniittiaho och jobbar på Barnavårdsföreningen. I mitt arbete möter jag barn och unga som har föräldrar som har separerat eller som lever i bonusfamilj. Båda situationerna kan väcka en hel del känslor och tankar. Ibland kan det kännas bra, men ibland kan det vara jättetungt och till och med kännas orättvist och som om ingen lyssnar på en. Du kan chatta med mig om bland annat de här sakerna den 15.8 kl. 19-22 på Ärligt talat-chatten.

Föräldrarnas separation kan påverka när man själv träffar någon 

Det finns en risk att föräldrars separation påverkar mer än man kanske tänker sig. Det kan ha gått många år sedan föräldrarnas separation, och allt kan kännas okej. Därför kan det bli jobbigt om saker som händer i det egna förhållandet triggar igång gamla upplevelser från föräldrarnas separation. Det finns också en risk att man har svårt att lita på andra och svårt att inleda relationer. Man vet också att det kan påverka både hälsa och utveckling upp i vuxen ålder om föräldrarnas separation har varit konfliktfylld. Genom att prata om och sätta ord på saker även om det har gått många år, kan man bearbeta det man varit med om och hitta sätt att hantera känslor och upplevelser som väcks. 

Bonusfamiljen känns ibland som bonus och ibland som raka motsatsen 

Alla blir inte glada när föräldrarna träffar en ny partner. Man kan känna sig mindre viktig, man kan känna sig utanför och man kanske inte alls tycker om den nya personen. Mitt under tonåren kan livet i bonusfamiljen bli extra jobbigt. Ofta behöver man tid för att vänja sig vid det nya och för att lära känna varandra. Det kan också kännas jobbigt om en förälder träffar en ny när man själv hart flyttat hemifrån, eftersom bekanta saker och rutiner plötsligt kan ändras även då. Jag vill ändå avsluta med att bonusfamiljen kan ge en massa roliga minnen och fina relationer med människor som blir viktiga resten av livet.

Chatta anonymt med gästexpert Pia Graniittiaho den 15.8 på Ärligt talat-chatten kl. 19-22.