Ärligt frågat

Är det en bra sak att jag, som ofta betraktas som super snäll, sätter t.ex sådana gränser att jag inte vill kommunicera med jobbiga personer som ger mig ångest?

Jag har aldrig varit bra på att hantera mina många känslor och både experter och mina föräldrar har vetat om det. Alltså jag har visat mycket känslomässigt. Fast den senaste månaderna har jag knappt kunnat visa känslor, som är konstigt för det alltid varit tvärtom liksom. Det är inte som att jag inte känner något utan att jag känner en enorm massa av många känslor hela tiden. Fast jag kan inte visa något eller identifiera vad jag känner.

Jag har sex ganska men ofta men när det kommer till avsluten kan jag tycka det är lite stelt typ. Alltså när killen ska komma o så. Alltså vad man ska göra osv i stunden?

Jag har nyligen blivit sexuellt aktiv i mitt första förhållande och funderar på om jag ska börja använda preventivmedel. Min partner tycker att jag borde prova p-piller eller något annat skydd, men jag känner mig osäker. Jag vill skydda mig mot oönskad graviditet, men är rädd för biverkningar eftersom jag hört många skräckhistorier om hur hormonella preventivmedel kan påverka kroppen, humöret och mensen. Jag vet inte vad som är rätt för mig och skulle behöva vägledning.

Jag misstänker att jag är (nåt mellan leb / bisexuell) men jag undrar Vasa har ju säkert ställen för människor som inte är straight men jag undrar finns de liksom nån ställe som är pride supporters men inte lika mycket människor som känner till? För personligen vill jag inte att nån ska se mej på sådant..

Jag har så mycket självkritiska tankar och det känns som att jag aldrig räcker till kring något. Jag försöker verkligen göra mitt bästa kring allt och tänka mer positivt men tankarna försvinner inte. Och jag vill så gärna känna mig tryggare i mig själv. Hur ska jag göra?